Gårdsby ligger i ett kuperat landskap dominerat av stora rationellt planerade produktionsmarker, avgränsade av lövskogsbårder och en regelbunden vägstruktur. Denna är delvis inramad av alléer. Här och var finns också partier med ekbackar där enskilda träd har höga biologiska värden. I norra delen av området, kring Haketorp, finns en mer traditionell gårdsbebyggelse.
Gårdsby socken har en mycket lång bebyggelsekontinuitet med början redan under stenåldern, bland annat som en följd av goda jordbruksförhållanden och ett gynnsamt läge vid Helgasjöns vattenvägar. En fast bybebyggelse har troligen varit etablerad redan under järnåldern. Gårdsby omnämndes redan 1428 i samband med arvsskiften, och vid reformation bestod byn av fem hemman. Under 1600-talet kom fyra av dessa att samlas på en hand för att från 1665 utgöra säteri. Denna egendom äger fortfarande bestånd. Eventuellt har det emellertid funnits en huvudgård här redan under medeltiden.
Kulturmiljöns värden
Gårdsby är ett värdefullt exempel på ett område som uttrycker stora landskaps- och bebyggelsemässiga förändringar till följd av herrgårdskulturens etablering under 1600-talet.
Fornlämningarna består huvudsakligen gravanläggningar i form av rösen och stensättningar från bronsåldern/järnåldern. Flera av dessa ligger inom områden med fossil åkermark makerde med ett stort antal odlingsrösen. Det är möjligt att delar av dessa områden daterar sig till samma period som gravarna. Från dessa äldre epoker finns också hällristningar i form av s.k. skålgropar. Från yngre järnålder finns ett gravfält med 51 anläggningar, mestadels högar.
Huvudbyggnaden på Gårdsby är uppförd under 1700-talets andra hälft i ett för tiden typiskt byggnadsskick. Flyglarna uppfördes 1810. Under 1800-talet har flera byggnader av betydelse för säteriets verksamhet uppförts, och de arbetarbostäder som fortfarande finns i brukningscentrum utgör ett väsentligt inslag i den historiska miljön. Från 1920-talet finns en vattendriven sågkvarn. Nya kyrkan uppfördes 1834 på i stort sett samma plats som en gammal, medeltida, kyrka. Den är en god representant för de nyklassicistiska stilidealen och kan hänföras till den grupp kyrkor som ofta benämns Tegnérlador. I anslutning till kyrkan ligger sockenstugan och prästgården, båda sannolikt uppförda under 1800-talets andra hälft.
Odlingslandskapet är godspräglat och ger ett rationellt intryck, med välröjda åkerfält, rätlinjig vägstruktur etc. Till de landskapsarkitektoniska strävandena hög också alléerna om viktiga inslag.