Olof Petri Kuuth Anzenius

Kyrkoherde. Blev högst 80 år.

Sambo med Anna Nilsdotter Trast (- >1652)

Noteringar

Olof Petri Kuuth (Anzenius) kyrkoherde i Anundsjö
f i Bergsbyn 6, Skellefteå (AC), d 1650 (GS, SBS) syskon: Per (4.8 1594-26.1 1650), König, Karin, Johan, Anders, König (d 16.7 1643), Anna, Samuel Petri Kuuth (SBS)

Född i Bergsbyn 6, Skellefteå lfs. Död 1650 i Anundsjö. Pastor i Anundsjö. I Gävle skola. Gift med Anna Nilsdotter Trast. Född i Bygdeå. Levde 1652 i Anundsjö.
Levnadsbeskrivning

Studier vid Gävle skola. Predikant 1614. Kapellan från 1616 till 1620 i Bygdeå (AC). Regementspräst J. Duvals regemente från 1626 till 1629. Kyrkoherde från 1630 till 1650 i Anundsjö (Y). Bonde i Bredbyn 3, Anundsjö (Y). Brukare från 1643 till 1651 i Galasjö 1, Anundsjö (Y). [1] Olof Petri Kuuth (1630-50), f. i Skellefteå, son af höfvitsmannen Per Olofsson i Bergsbyn och Margareta Kenicia (d. 1610), syster till ärkebiskop Petrus Kenicius. Han hade gått i Gefle skola, då han inskrefs i Upsala studentmatrikel 10 dec. 1606 och sattes genast i retoriska och logiska klassen. År 1614 var han predikant vid kapten Erik Johanssons kompani, en fännika Westerbottens' soldater, och for om sommaren till »Narviske åminne». Under åren 1616-20 synes han hafva varit kapellan i Bygdeå, var 1626-29 regementspräst vid J. Duvals regemente samt kom till Anundsjö år 1630 såsom khde, enär han bevittnat detta års boskapslängd för socknen. År 1644 anmälde prosten i Själevad honom hos Upsala domkapitel för horsbrott, och församlingen begärde att blifva honom kvitt. Konsistoriet befallde, att noggrann undersökning om hans lefverne skulle anställas, och ransakningens resultat blef synnerligen graverande. Den 5 febr. 1645 var Kuuth i förhör inför domkapitlet, därvid han visserligen erkände, att han fört ohöfviskt skämt med sina pigor, men förklarade, att hans afundsmän fört ransakningen. Konsistoriet trodde det ej: »Alla säga, att han en lättfärdig man af ungdomen varit hafver. I bekännen själf hafva talat lättfärdigt med dem dock med skämt; Står thett väl an en redelig prästman tentera sine pigors pudicitia.» Kuuth drog till hofs för att göra sig fri, och hofrätten förklarade, att ny ransakning skulle anställas. Allt detta drog ut långt inpå följande år, och domkapitlet såg sig nödsakadt hos hofrätten begära, att saken måtte påskyndas »på det församlingen i Anundsjö, som i 2 år utan pastore varit hafver, icke må alldeles förderfvat blifva». Ärkebiskopen, slutligen otålig öfver dröjsmålet och tydligen viss om Kuuths fällande, utnämnde mot 56 ANUNDSJÖ öfriga konsistoriales yrkande om uppskof, den af församlingen vocerade kaplanen i Vibyggerå Samuel Erici Gestrinius, som 1 maj 1646 fick tillträda Anundsjö pastorat och mottaga prästbordet med inventariesäden, boskap, hästar och åkerredskap. Men efter en resa ned till Sthm den 19 juli s. å. återkom Kuuth med K. Maj:ts besked, att han skulle tillsvidare sin lägenhet besitta och njuta ny rannsakning, då Gestrinius s. d. »måste gå som sparf från ax», såsom denne i ett ynkligt bref 4 aug. 1646 till ärkebiskop och domkapitel skrifver och klagar. Den af själfva riksfiskalen anställda undersökningen ledde ej heller till Kuuths fällande, då Hofrätten enl. bref 14 juni 1647 till Upsala domkapitel ställde saken under Guds dom. »Kuuth skall, ehuru utrustad med någorlunda gåfvor, varit en underlig man och merendels haft några gycklerier i sina predikningar samt deruti anfört otjenliga historier utan ringaste uppbyggelse», såsom Tunæus angifver. Han ägde ett hemman i Bredbyn och afled år 1650. (Udpr. 1644-46. Svea hofrätts pr. 12/6, 17/6 1646, 14/6 1647).

G. m. Anna Nilsdotter Trast, förmodligen khdens i Bygdeå Nils Petri Turdinus' dotter, erhöll af K. Maj:t i maj 1652 frihet uppå hemmanet i Bredbyn. (KA.)

Af barnen kända: Könich, länsman i Anundsjö, sedan lappfogde i södra lappmarken; Anna, g. m. efterträdaren Ol. Anzenius; Karin, g. m. komm. i Sidensjö, sedan khden i Grundsunda Sven Djupzelius, d. 1657; Magdalena Kuuth på Bredbyn, d. 20/11 1696, måste ock varit en dotter.

Ur dmb: 1647 »Joen Pedersson (på 1:1) i Västerfanbyn blev anklagad af her Olof Kuuth, att när han var hos honom till tienst och byggde uti en kornlåhr uti hans stolpeherberge, der haver han bygt ett löndhool vid väggen till att tappa korn ut genom, som ögenskenligt märkes, men icke kunde her Olof övertyga honom huru stor tjuvnaden war, icke heller bekände han sig den gärningen giort hava.« Målet uppsköts, då ingen sanning i detta kunde nås Källa: Anundsjöboken

Ur dmb: 1672 »Emedan såsom Anders Pedersson j Skalmsiöö begiärde aff oss undertecknade en atest huru mycket Jordegor hans sal. Swerfader Nils Hansson j Skalmsiöö aff wår sal. fadher Hr Oloff Kuuth, fordom kiyrkioherde her J Anundsiöö, uthi Yssby hemmanet liggiandes kiöpt hafwer, så kunnom wij hans begiäran icke förwegra, uthan bekiännom dett at han -5 sel och -2 penningar iordh aff ho-nom för 12 daler 16 öre smt selandet kiöpt, och sedan gaff ofwanskrefne Nils Hansson wår salige fadher smör uthi bördsrätt för samma iordh...« Skrivelsen är daterad 26 augusti 1672 och underskriven av Olaus Zacharie Anzenius och Kiönich Kuuth. Källa: Anundsjöboken

Gift

Anna Nilsdotter Trast. Född i Bygdeå (AC). Catharina Olofsdotter Kuut. Född i Anundsjö (Y). [2] Död 1657.

-----------------------------------------------------------------------

Kde nr. 5 i Anundsjö fs. Olof Petri Kuuth (1630-50), f. i Skellefteå sn, son af höfvitsmannen Per Olofsson på Bergsbyn7, Bergsholmen och Margareta Kenicia (d. 1610), syster till ärkebiskop Petrus Kenicius. Han hade gått i Gefle skola, då han inskrefs i Upsala studentmatrikel 10 dec. 1606 och sattes genast i retoriska och logiska klassen. År 1614 var han predikant vid kapten Erik Johanssons kompani, en fännika Westerbottens' soldater, och for om sommaren till »Narviske åminne». Under åren 1616-20 synes han hafva varit kapellan i Bygdeå, var 1626-29 regementspräst vid J. Duvals regemente samt kom till Anundsjö år 1630 såsom khde, enär han bevittnat detta års boskapslängd för socknen. År 1644 anmälde prosten i Själevad honom hos Upsala domkapitel för horsbrott, och församlingen begärde att blifva honom kvitt. Konsistoriet befallde, att noggrann undersökning om hans lefverne skulle anställas, och ransakningens resultat blef synnerligen graverande. Den 5 febr. 1645 var Kuuth i förhör inför domkapitlet, därvid han visserligen erkände, att han fört ohöfviskt skämt med sina pigor, men förklarade, att hans afundsmän fört ransakningen. Konsistoriet trodde det ej: »Alla säga, att han en lättfärdig man af ungdomen varit hafver. I bekännen själf hafva talat lättfärdigt med dem dock med skämt; Står thett väl an en redelig prästman tentera sine pigors pudicitia.» Kuuth drog till hofs för att göra sig fri, och hofrätten förklarade, att ny ransakning skulle anställas. Allt detta drog ut långt inpå följande år, och domkapitlet såg sig nödsakadt hos hofrätten begära, att saken måtte påskyndas »på det församlingen i Anundsjö, som i 2 år utan pastore varit hafver, icke må alldeles förderfvat blifva». Ärkebiskopen, slutligen otålig öfver dröjsmålet och tydligen viss om Kuuths fällande, utnämnde mot öfriga konsistoriales yrkande om uppskof, den af församlingen vocerade kaplanen i Vibyggerå Samuel Erici Gestrinius, som 1 maj 1646 fick tillträda Anundsjö pastorat och mottaga prästbordet med inventariesäden, boskap, hästar och åkerredskap. Men efter en resa ned till Sthm den 19 juli s. å. återkom Kuuth med K. Maj:ts besked, att han skulle tillsvidare sin lägenhet besitta och njuta ny rannsakning, då Gestrinius s. d. »måste gå som sparf från ax», såsom denne i ett ynkligt bref 4 aug. 1646 till ärkebiskop och domkapitel skrifver och klagar. Den af själfva riksfiskalen anställda undersökningen ledde ej heller till Kuuths fällande, då Hofrätten
enl. bref 14 juni 1647 till Upsala domkapitel ställde saken under Guds dom. »Kuuth skall, ehuru utrustad med någorlunda gåfvor, varit en underlig man och merendels haft några gycklerier i sina predikningar samt deruti anfört otjenliga historier utan ringaste uppbyggelse», såsom Tunæus angifver. Han ägde ett hemman i Bredbyn och afled år 1650.
(Udpr. 1644-46. Svea hofrätts pr. 12/6, 17/6 1646, 14/6 1647).

G. m. Anna Nilsdotter Trast, förmodligen khdens i Bygdeå Nils Petri Turdinus' dotter, erhöll af K. Maj:t i maj 1652 frihet uppå hemmanet i Bredbyn. (KA.)

Af barnen kända: Könich, länsman i Anundsjö, sedan lappfogde i södra lappmarken;
Anna, g. m. efterträdaren Ol. Anzenius;
Karin, g. m. komm. i Sidensjö, sedan khden i Grundsunda Sven Djupzelius, d. 1657;
Magdalena Kuuth på Bredbyn, d. 20/11 1696, måste ock varit en dotter

Källor