Johan Axelsson Bohm
Ryttmästare vid Smålands regemente. Blev ca 47 år.
| Född: | omkring 1630 Trästad, Blackstad (H) 1) | |
|---|
| Död: | 1677-07-14 Landskrona (M) 1) | Dödades i slaget vid Landskrona 1677. |
|---|
Noteringar
Trolig ana till Helena Ehrenmarck-Bohm.
Ryttare vid Smålands kav-reg. 1646, korpral 1656, kornett 1659, löjtnant 1674, ryttmästare 1677 i juni.
Avsked samma år med löfte om adelskap, men bevistade på kung Carl XI:s befallning slaget vid Landskrona där han blev dödad samma år den 14/7.
Hans begravningsvapen (med samma sköldemärke som det varmed sönerna adlades (Ehrenmarck), förvaras på Historiska museet i Lund.(EÄ).
Skänkte tillsammans med hustrun år 1671 till Blackstad kyrka en av Michael Hacke förfärdigad dopfunt med deras namn inhuggna (CFH).
----------------------------------------------------------
Johan Axelsson Bohm, (son av Axel Persson (Bohm?) Tab 1), född omkr 1631, ryttare vid Smålands kav-reg 1646, korpral 1656, kornett 1659, löjtnant 1674, ryttmästare 1677 i juni. Avsked samma år med löfte om adelskap, men bevistade på kung Karl XI:s befallning slaget vid Landskrona där han blev dödad den 14/7. Hans begravningsvapen (med samma sköldemärke som det varmed sönerna adlades (Ehrenmarck), förvaras på Historiska muséet i Lund. Gift 1653 med Helena Philipsdotter Bononia, född omkr 1630 på Stegeborgs slott, Skällviks sn. † omkr 1671 på Trästad, Blackstad sn, dotter av kyrkoherden i Furingstads sn Philippus Bononius och Margareta Edvardsdotter. Makarna skänker 1671 till Blackstad kyrka en av Michael Hacke förfärdigad dopfunt med deras namn inhuggna (används fortfarande).
Barn:
Maria Johansdotter Bohm, född 1654 på Trästad, Blackstad sn. † 1739-12-15 på Ytterbo, Locknevi sn. "Kornettska" på Stenserum, Hallingeberg sn. Gift med kornetten vid Östgöta Kav reg Didrik Uddesson Griis (f 164(8) i Stenserum, Hallingebergs sn, † där 1690).
Filip Johansson Bohm, adlad Ehrenmarck, född 1656, överstelöjtnant, † 1735. se Tab 3.
Edvard Johansson Bohm, adlad Ehrenmarck, född 1659, mönsterskrivare vid Kamar regemente, † 1702. se Tab .
Carl Bohm, kyrkoherde i Fridlevstads sn, Blekinge.
Margareta Bohm, gift med borgmästaren i Västervik, Hans Bauman d y.
-------------------------------------------------------------
Tjust härads dombok den 21/2 1666
Kornetten Johan Axelsson, klagar att Landshövdingen salige Välborne Gabriel Gyllenankar, har under pretext av en Kronoutjord han sig av Kronan tillbytt, tagit ifrån Lillegården i Trästad en hel äng, Algestorp, utan lag och dom, ehuruväl samma äng uti dess 2 skattebrev är förmält och specificerat, där dock bemälte utjord icke mera består av än tredingen i bemälte äng, och tredelarna hörer Trästad med rätta till. Begärandes några hans vittnen Examineras måtte, som veta åtskillnaden mellan utjorden och ängen. Så ehuruväl ingen fullmäktige på andra sidan var tillstädes, men icke desto mindre, efter det nu andra Tinget är, sedan stämningen utställdes, och ombudsmannen Herr Anders Andersson Herr Gyllenankars fogde, kände sig å förra Tinget fullmäktig vara, så och nu om terminen Notificerat är, kan rätten annorlunda icke än Admittera vittnen, och allra först Nils i Ålhult, som efter avlagd Ed å Bok berättar, att hans far den tiden han bodde i Skutterstad, köpte Lillgården i Trästad med ängen Algestorp, som låg inne med gården för en skatt, utjorden var för sig själv, skild ifrån den andra delen med en stenås fambes bred, som ligger tvärt ifrån ån och åt ladan, så och att Måns i Dröppestad, då han ägde Storgården i Trästad, brukade han utjorden, men den andra delen brukade Lillegårdens åbo. Sedan Joen i Grönhult, sammaledes edeligen berättade, att ungefär 30 år sedan, han tjänte Kornettens far i Trästad, då brukades utjorden under Måns gård i Blackstad, och var belägen söder eller nedan om stenbron, men ängen norr eller ovan om stenbron, brukades till Lillegården i Trästad under samma skatt med gården. Där näst Joen i Klockaregården i Blackstad, man om 64 år, som edeligen berättade, att hans föräldrar bodde på Lillegården i Trästad, något över 20 år, och emedan de där voro, brukade de under samma skatt av gården överdelen av ängen, och den nedre eller södra salige Måns i Dröppestad under Storgården, sägandes han måtte så väl han därför utlägga 1/2 öre, som en annan, en stenbro skiljer bägge ängarna åt. Sist Joen i Skutterstad, man något över 60 år, som och berättat edeligen, att den delen i ängen som ligger ovan stenbron i all hans tid legat har under Lillegården i Trästad för en skatt, och den nedre brukades en tid till Blackstad, och en tid till Storgården i Trästad, dock för en särdeles skatt, bägge ängarna skiljas med stenbron. Flera vittnen hade Kornetten icke.
--------------------------------------------------------------------------------
Ur svenska adelns ättartavlor (1858-1864):
Edvard Johansson Bohm, Nobil. Ehrenmarck (son
af Johan Axelsson Bohm, ; Mönsterskrifvare
vid Calmnre reg:te 1679; Korporal vid S.Skånska
kavall. 1684; Adlad, jemte äldre brodern Philip,
1693 (med honom introd. s. å.. under N:o 1261);
Kornett vid nämnde kavall. 1701 ; Löjtnant derst.
1702; Regements-Qvartermästare s. å.; död 1702
i slaget vid Clissow.
Gift 1697 med Elisabeth Tornerefelt, (död 1701); dotter af Rvttmästaren Anders
Tornerefelt, N:o 357, till Fellebo, m. m.
(källa: runeberg.org/anrep/1/0692.html)
Källor
|