Sigfrid Andersson Rålamb
Storbonde, Landsdomare. Blev ca 53 år.
| Född: | omkring 1490 Hälsingland 1) | |
|---|
| Död: | omkring 1543 Närby, Norrala (X) 1) | Finns även uppgifter om att han dog på Ingsta, Norrala. |
|---|
Noteringar
Något osäker ana - se nedan.
-----------------------------------------------------------------------------------
Forskning på 1900-talet om ättens stamfader
Som ättens första säkerställda stamfader anges numera denne Sigfrid Andersson, som levde i början av 1500-talet. Professorn i rättshistoria, Jan Erik Almquist, forskade på ätten Rålamb under 1960-talet, varmed mycket om ättens ursprung kom att omvärderas. I hans artikel Den friherrliga ätten Rålambs ursprung (1964) ifrågasattes att ätten skulle ha varit adlig innan Sigfrid Anderssons son, Anders Sigfridsson, och han menade att den senare hade bedragit omgivningen att tro att han tillhörde den äldre släkten som förde ett rålamb i sitt vapen, ett vapen han själv bevisligen begagnade.
I Anreps ättartavlor uppges att Sigfrid Andersson skulle ha varit landdomare i Hälsingland och att han år 1505 skulle ha skickats till Ryssland på fredsförhandling av riksföreståndaren Sten Sture. I dessa äldre genealogier uppges att han skrev sig till Backa och Tranås. Senare medlemmar av ätten var bevisligen ägare av Tranås.
Släktforskaren Urban Sikeborg har i stället hävdat att Sigfrid Andersson var skattebonde i Närby, Norrala socken, en trakt dit dennes dotter Gundborg kan knytas. I Anreps ättartavlor uppges att Sigfrids hustru hette Sissela Dufva, och att hon var dotter till Bengt Olofsson Dufva och Catharina Henriksdotter Danski. Enligt senare släktforskning var Sigfrid Anderssons son Anders alltså en bondson från Norrala som genom bedrägligt upptagande av en adelsätts vapen lurat till sig tillträde till adeln.
----------------------------------------------------------
Sigfrid Anderssons son Anders (1527-81) blev bevisligen lagman i Norrland. I äldre källor uppges att han antingen adlades av Gustav Vasa eller fick förnyelse på sitt gamla adelskap, vilket alltså bestrids av Almqvist och Sikeborg. 1571 donerades Anders Sigfridsson Aspvik, som bestod av fyra kronohemman i Näs socken, vilka samtidigt överförs till frälsehemman i jordboken,[3] och 1563 fick han Husby by, samt var ägare av Brogård vid Mälaren.[4] 1565 blev Brogård ättens sätesgård, och överfördes samma år till frälsenatur i jordaboken.[4]
I Anreps ättartavlor skulle Anders Sigfridsson ha haft två bröder, kyrkoherden Stig Sigfridsson i Bergsjö, och Bengt Sigfridsson som 1591 skulle ha varit över-archlimästare, samt två systrar, Sigrid till Hamra i Järvsö och Gundborg till Sickesta till Järvsö. Urban Sikeborg publicerade 1990 nya uppgifter om hans släktkrets i Anders Sigfridsson (Rålamb) och hans släktkrets i Hälsingland, där bara Gundborg kunde beläggas av dessa syskon. I stället hittade Sikeborg andra syskon till Anders Sigfridsson i Norrala: bondehustrun Kerstin i Närby, Norrala, bondehustrun Marit i samma by, bonden i Norrala och underlagmannen i Västerbotten Mats, samt bonden i Norrala och skeppshövitsmannen i Stockholm Bryngel Sigfridsson (död 1565).
(Ur Wikipedia)
Källor
|