Anders Jonas Ångström

Professor i fysik. Blev 59 år.

Barn med Augusta Bedoire (1820 - 1906)

Noteringar

Fysiker och astronom.
Han var en av grundarna till spektroskopin, och enheten ångström (1 Å = 10^-10 meter=0,1nm) är uppkallad efter honom.
Namngivit Ångströmlaboratoriet i Uppsala.

--------------------------------------------

Han föddes 13 augusti 1814 vid Lögdö bruk i Medelpad. Han började sin skolning i Härnösand, och senare - 1833 - som student vid Uppsala universitet. I Uppsala studerade Ångström matematik och fysik.
Ångström tog sin magisterexamen den 15 juni 1839. Doktorsavhandlingen, "Om conisk refraktion", lades fram samma år för Fredric Rudberg. Samma år utnämdes Ångström till docent i fysik.

Anders Jonas Ångström gjorde sig känd som lärare genom att vara den som införde laborationer i undervisningen. 1858 utnämdes han till professor i fysik vid Uppsala universitet, där han senare (1870-1871) även var rektor.

1852 formulerade Anders Jonas Ångström en absorptionslag i skriften Optiska undersökningar, som senare modifierades något och blev känd som Kirchhoffs strålningslag. Optiska undersökningar kom att bli fundamental för spektralanalysen, och är ett av de första arbetena inom spektroskopin.
Ångström visade bland annat att en elektrisk gnista ger upphov till spektrallinjer som är karakteristiska dels för metallen i elektroderna, dels för den omgivande gasen. Vidare visade han att en kemisk förenings spektrum innehåller linjer som är karakteristiska för dess beståndsdelar.

Internationellt känd blev han för sina omfattande mätningar av Fraunhoferlinjerna i solspektrum. Han bestämde våglängderna för ca 1000 absorbtionslinjer och använde då meterskalan. Enheten 1 Å är uppkallad efter honom. 1 Å = 0,1 nm.

Källor