49138 König Olofsson
Nämndeman, Landköpman.
| Född: | 1530 Umeå landsförsamling (AC) 1) |
|---|
Noteringar
Köpman och nämndeman i Baggböle.
Nämnd 1555-1585 i Baggböle, Umeå lfs.
Landsköpman 1549 i Baggböle, Umeå landsförs (Västerbotten).
Finns med i "1549 års Register upå köpmanspenningar af V.b" som landsköpman, se Johan Nordlander, Norrländska samlingar, Första serien 1-6, Umeå 1990, s. 318
Det sades att han skötte sin gård med åker, fiske och annat, men "brukade dessemellan köpenskap, om vintern uppe i Lappmarken, om sommaren seglade han ut till Tyskland och hit söder till Stockholm och andra städer med sitt gods och köpte åter andra varor igen till sitt och sina grannars behov". (enl Johannes Rudbeckius, 1637)
Baggböle by är en by från medeltiden. 1543 fanns sex bönder i byn och omkring 1750 fanns fyra hemman- byns stamhemman.
Bland bönderna 1571 märks birkarlen och nämndemannen Könik (König) Olofsson ( född ca 1520). Han var en av socknens rikaste bönder, och han och hans hustru Anna Olofsdotter var föräldrar till den blivande ärkebiskopen Petrus Köniksson Kenicius (1555- 1663).
Nils Ahnlund ( Fahlgren 1970, s 81) har gissat att Könik Olofsson skulle vara släkt med Könik Skarlakan i Kåddis och att de skulle vara av hanseitisk köpmannasläkt som med Könik Skarlakan kom till Umeå socken och blev birkarlar/ landsköpmän.
Eftersom älven ej var segelbar längre uppströms än till Baggböleforsen talar mycket för att Skarlakan måste ha haft en egen hamn nedanför forsen. Könik Olofsson idkade handel på hamnar i södra Sverige och i tyska kuststäder. Mycket talar för att den lilla tjärnen, rakt söder om Baggböle östra by och nere vid älven och vid Könik Olofssons vägs början, är resterna av den lilla hamn som fanns.
Möjligen ättling till Könik Skarlakan enligt Nils Ahnlund (Fahlgren 1970, sid 81). År 1346 utfärdades ett bytesbrev mellan domkapitlet i Uppsala och Könik Skarlakan i Uma socken i Kadis by i Norrabotten. För ärvd jord i Malma utanför Uppsala fick han Kåddishemmanet med åker, äng och fiskevatten. Det var troligen det hemman som de barnlösa bonden Johannes i Kåddis och hans hustru Cecilia 1324 skänkt till ärkebiskopen och Uppsala domkyrka. Det är förmodligen med Könik Skarlakan som det tyska namnet Könik kommit till Umeå. (Fahlgren 1980, sid 76). Hade vid Älvsborgs lösen 1571 100 mark i kontanta pengar, 61 lod silver, 20 mark mässing, 6 lispund koppar, 40 mark tenn, 1 häst, 6 oxar, 12 kor, 10 får, 16 getter och 4 svin. Han erlade 6 mark i köpmanspenningar 1579. (Fahlgren 1980, sid 431).
Källor
|