Jöns Andersson Garp

Riksråd.

Barn med Ragnhild Toresdotter Garp

Noteringar

Framträder troligen första gången 1373 (ÅboSvB, nr 223), med större sannolikhet 1380 (ÅboSvB, nr 244) som sigillvittne i Egentliga Finland. Beseglar med bevarat sigill 1386 en skrivelse å "frälsemanna vägnar" (FMU, nr 948).
Var riksråd 1396 (Anthoni i FHT 1951,s. 101 f) och 1399 (Rääf, Ydre 4,s.431) och troligen även vid den internordiska herredagen i Hälsingborg i augusti 1401 (Anthoni i FHT 1951, s. 103).
Deltar i konungsräfsten i Finland 1405, stundom nämnd "konungsdomhavande i havt Tavastland", ibland som konungsdomhavande, ibland endast som närvarande (Anthoni i Soc. sc. Fenn. årsb. 25 B:2, s.15, och i FHT 1951, s.103).
Uppträder ännu ett par år senare, omkring 1407 (AboSvB, nr 355; om tidpunkten jfr Anthoni i FHT 1948, s.135 f).
Har innehaft Storgården i Letala sn, varifrån dottern enligt en 1500-talskälla var kommen (Wallin i HArk I6:1, s.104), troligen även Lepistö i Virmo sn, som senare innehades av dotterbarnen (FMU, nr 2907 f, 2918, 3311, 3684) och strögods i samma snr samt i Töfsala sn (FMU, nr 1741, 5674).
Vapen: 1) fem nedvända trappgavlar, balkvis sammanställda två och tre (HaSig, nr 102; jfr Anthoni i FHT 1951, s. 102); 2) en ginbalk, uppbärande tre trappskurna gavlar (HaSig, nr 112); enligt C. H:son Uggla, Svea Rikes råds längd III, s.42, förde Jöns Andersson "tre rutor bandevis satte i skölden. som bandevis var delad och växlad med hvitt och blått".

Källor