Johan Månsson

Borgmästare.

Noteringar

Osäkert släktskap
Enligt en uppgift i dombok skulle Anders Månsson vara bror till borgmästaren Johan Månsson, som hade tillnamnet Fordell.
Om detta är riktigt skulle det föra anorna till Björsbyn, som kan följas längre bak i tiden.

----------------------------------------

RÅDMANNEN OCH HANDELSMANNEN JOHAN MÅNSSON I LILLPITE
När rådmannen Magnus Häggman i Piteå stad jordfästes i Torneå stads kyrka 1700-03-08 hölls likpredikan av Jacob Jacobsson Eurenius, dåvarande skolmästare i Torneå, tämligen nyligen ditflyttad från Piteå. Denna likpredikan trycktes 1770 i Uppsala.

Då Eurenius berättar om Häggmans levnad, berör han även frågan om hans förfäder, och vi får en del upplysningar om dem. Till likpredikan har även fogats en förteckning om Johan Månssons i Lillpiteå by barn och efterkommande. Om upplysningarna heter det i en not på sidan 7: Som salige herr rådmannen är den sista manliga efterträdare av alla dem som år 1621, efter kongl. privilegierna den 12 maj, vid Piteå stads första inrättning vunnit burskap därstädes, och invånarenas öden är ganska förknippade med stadens allmänna lycka och olycka, så har salige herr rådmannen samlat alla de säkra underrättelser han kunnat erhålla därom på ett eller annat ställe, varav han lämnat en märkelig samling och jämväl därmed riktat Piteå stads matrikel, rådstuvans och kyrkans minnes böcker samt, på det att ålderdomens och förfädernas minne icke alltför tidigt skulle försvinna gjort sig möda att själv författa följande genealogi över dess förfäder ifrån stadens fundation:

Johan Månsson var en av de tiders så kallade birkekarlar som alltifrån konung Gustaf den förstas tid innehade under förpaktning all handel i Västerbotten och Lappmarkerne, och i senare tider hade delt handelen sig emmellan, så att de hade vardera vissa byar eller distrikter att driva handel med, inom vilka de ock själva bodde på ett av de bästa hemman, vilken sed icke heller synes ha upphört med stadens inrättning.

Piteå gamla stad avbrann år 1666 natten mellan den 13 och 14 juli, i en vådeld uppkommen genom tvenne karlars vangömmo och vållande; de hade legat i en bod vid Avan, nedanföre där kaptensbostället nu står. Stadens flyttning för bättre sjöfart prövades då nödig, men han (Johan Månsson) har även som förut bott i Lillpiteå by, på det så kallade Backhemmanet, och efter honom dess son, råd- och handelsman Anders Johansson Backman, sonen Måns Johansson i Höglandsnäs, handelsman Jon Bryggman eller Bryggare i Pitholm, handelsman Lars Rockman i Roknäs, Eric Ståhl i Öjebyn och Elias Larsson i Holmen, sedermera borgmästaren Johan Johansson, rådmannen Johan Sterner och handelsman Nils Portelius i Portsnäs, samt drivit handel, var och en med vissa byar och distrikter. Han och dess hustru Dorothea förmenas bägge ha varit ifrån södra orten. Var förste stadsskrivare eller notarius och några år rådman; hade fyra söner och fem döttrar, vilka med deras äldre efterkommande är alla antecknade uti bifogade genealogi. ( Språket delvis förenklat).

Johan Månssons barn var följande:

1. Jöns Johansson, tullnär i Piteå gamla stad, där han ock blev död och begraven i sockenkyrkan. Hustruns namn är inte uppgivet i släktregistret, men från andra källor (Burmans släktbok sidan 366) vet man att det var Brita Persdotter, dotter till lappfogden Pehr Amundsson i Klumban och Karin Burman, som i sin tur var dotter till lappfogden Olof Andersson Burman. Jöns Johanssons och Brita Persdotters dotter Karin Jönsdotter gifte sig med Erik Olofsson Burman (Burmans släktbok hänvisning till Olof Björnsson i Hjoggböle i Skellefteå socken och sonson till Björn Olofsson i Hjoggböle ( se antavlan i "Norrbotten" 1966, nr i s 896, 897, 1792).

2. Måns Johansson, född 1622 i februari, Riksdagsman i Göteborg 1660, vid konung Carl X Gustavs dödeliliga frånfälle. Död 1692-10-13, begraven i Piteå stads kyrka. Gift 1:o med Elisabet Eriksdotter Orre, dotter till Erik Eriksson i Årbyn och syster till borgmästaren Erik Eriksson Orre i Luleå. (Se bl a "Norrbotten" 1958, sid 89, nr 2). Barn i detta äktenskap var a) Johan Månsson Häggman, handlande, gift med Maria Lithovia, död barnlös, b) Anna Månsdotter Häggman, gift med komministern i Piteå landsförsamling Samuel Hortelius, se HSH 3:88, c) Elisabeth Häggman, gift med handelsman Olof Olofsson Kråka i Luleå (Henning Larssons anfader samt Alrik Hammarens anfader).

Måns Johansson gift 2:o senast 1675 med Brigitta Nilsdotter Ruth, dotter till borgmästaren Nils Jakobsson i Luleå och syster till borgmästaren Jacob Nilsson Ruth (kallas felaktigt Johan i Eurenius likpredikan). Hon dog 1723. Hon hade varit gift förut med borgaren i Luleå Östen Örnkloo, med vilken hon hade två döttrar: Anna Örnkloo gift 1:o med Erik Andersson Backman och 2:o med råd- och handelsmannen Erik Simonsson Holm, samt Catharina Örnkloo, gift med råd- och handelsmannen Johan Sterner.

I detta äktenskap (med Birgitta Nilsdotter Ruth) hade Måns Johansson en son och en dotter:

A) råd- och handelsman Nils Månsson Häggman, född 1676-01-28. I ungdomen "ärnades han till studiers idkande" och var gymnasist i två år i Härnösand, men hemkallades så vid faderns död, alltså 1692. Enligt Eurenius gifte han sig första gången 1699-03-05, och hans hustru var dotter till komministern i Piteå landsförsamling Lars Strand i dennes andra gifte, med Elisabet Mickelsdotter Burman (som i sin tur var dotter till handlanden Michael Björnsson Burman i Stockholm, troligen son till Björn Olofsson i Hjoggböle /undersökning bör göras/.

Namnet på Nils Månssons första hustru var Brita Larsdotter Strand. Hon var född 1678-03-06. Eurenius säger att hon var komminister Strands enda dotter, vilket betyder "enda överlevande dotter". Strand hade i sitt första äktenskap fem döttrar som alla dog späda. I sitt andra gifte hade han utom dottern Brita en dotter Kerstin som dog späd. Nils Månsson Häggman gifte sig efter första hustruns död (hon dog 1720-03-16) den 19 augusti 1722 med änkan Brigitta Larsdotter Rookman. Med denna hustru hade han inga barn. Han avled 1742-07-13 och hans änka 1743-02-23.

Måns Johanssons dotter i andra äktenskapet var:

B) Brigitta Häggman. Hon gifte sig med handelsmannen Westling i Kristinestad i Finland, död på flykten i Härnösand 1711. (ovisst om det var hon eller han som dog då).

Eino Tamelander: Bouppteckningar i Torneå stad 1666-1800 (Tornio 1941), skriven på finska, omtalar mitt på sidan 32 en silversked med bokstäverna/inskrften: N E Häggman, som bör vara den eftersökte Nils Eriksson Häggman av glasmästarsläkten, en glasmästare E Häggman omtalas tidigare på sidan. Jonas Torneus, sedermera komminister i Nedertorneå, skrev två år före sin prästvigning (tillsammans med N C och S B) verser "vid handelsmannen i Piteå Nils Häggmans och Anna Torneas bröllop 1695". Enligt Burmans släktbok s. 259 skulle Jon Torneus vara son till kyrkoherden i Nedertorneå Johan Torneus. Denn hade en dotter Anna som alltså skulle vara en syster till Jonas Tornerus. Man kunde då tänka sig att bruden 1695 vore identisk med denna syster. Denna syster Anna blev emellertid enligt Burmans släktbok gift med tullnären Erik Burman i Piteå (hänvisning till Burmans släktbok s 281). Inte heller har någon Nils Häggman påträffats utom ovannämnda Nils Månsson Häggman. Om man emellertid tänker sig att han skulle kunna vara identisk med brudgummen av 1695, så skulle det betyda att han gifte sig första gången vid 19 års ålder och att hans hustru Anna Tornea avled före 1699-03-05, då han gifte sig med komminister Strands dotter Brigitta. Detta låter kanske lite väl långsökt.

Däremot vet vi att en annan släkt Häggman har funnits i Piteå, eftersom kyrkoherden i Råneå Peter Rockstadius dotter Christina, f 1659 gifte sig med rådmannen, glasmästaren och handlaren Erik Eriksson Häggman. Detta par fick 1694-01-24 dottern Christina som sedermera blev gift med kyrkoherde Samuel Blix i Råneå. Man kunde alltså tänka sig att Erik Eriksson Häggman, son till glasmästaren Erik Olofsson, hade en bror Nils Häggman som gifte sig 1695. Undersökning om detta bör göras. För närvarande kan jag inte spåra något samband mellan denna Häggman - släkt och Johan Månssons efterkommande.

Nils Joëlsson, forskare nr 244

(Ur Ätt och Bygd nr 23, Mars 1989.)

3) Anders Johansson (Backman), var rådman och flera gånger borgmästare, vilken syssla någon tid årligen ombyttes vid Valborgsmässorådstuvan, då en annan valdes av borgerskapet. Dess hustru Maria Eriksdotter var dess broder Måns Johanssons hustrus syster, alltså dotter till Erik Eriksson i Årbyn. Anders Johansson kallas i HSH 2:228 (rad 4 nedifrån) rådman i Luleå. Troligen skall detta vara Piteå. Undersökning bör göras ! Anders Johansson Backman och hans hustru tycks ha haft en son och tre döttrar:

a) Erik Andersson, kallade sig Backman efter sin faders hemman i Lillpiteå som han innehade ( det var alltså Backhemmanet, se sid 1 här). Var handlande i Piteå. Gift med sin farbroders Måns Johanssons styvdotter Anna Östensdotter Örnkloo från Luleå, som efter hans död blev andra gången gift med råd- och handelsman Erik Simonsson Holm.Erik Andersson Backmans enda barn var dottern Brigitta Backman, först gift med handelsmannen Johan Jönsson Höjer (anfäder till Alrik Hammaren nr 462, 463) och sedan med råd- och handelsman Anders Fluur i Piteå . (Brigitta född 1688, hennes första vigsel 1707-11-26, mannen död 1722-02-05; andra mannen född 1699-08-19).

b) Anna Backman, gift med handelsman Anders Olofsson Kråka i Luleå. ( deras son Olof Sund blev kyrkoherde i Sollefteå, HSH 3:362, dottern Brita gift med komministern i Sollefteå Johan Nilsson Dalenius, HSH 3:374).

c) Dorotea Backman, gift först med komministern i Luleå, Anders Er. Lung (HSH 2:228), därefter med löjtnanten (Otto) Mörner. Se dock HSH 2:228 under komminister Lungs barn, där en dotter Dorotea uppges vara gift med löjtnanten Otto Mörner. Undersökning om detta bör göras vilken uppgift som är den riktiga! Dorotea Backman blev omgift med Mörner, det framgår av hennes dödboksnotis i Piteå Stad.

d) Elisabet Backman, hon gifte sig med handelsman Måns Sterner i Piteå som omkom på sjön 1720 tillsammans med sönerna Erik och Anders Sterner. Elisabet levde tydligen ännu 1746 då hon omnämndes i samband med dop i Luleå ("Norrbotten" 1952, sid 17, rad 3 nedifrån).

4) Jöran Johansson, handlande i Piteå, död barnlös. Omtalad bland de första privata bergsmännen i Nasafjäll 1636.

5) Karin Johansdotter, gift med borgaren Johan Nilsson i Piteå gamla stad, som kvarblev på sitt hemman, Väster i Granden kallat

6) Anna Johansdotter, gift med borgaren Erik Jonsson i Piteå gamla stad.

7) Brigitta Johansdotter, gift med borgaren Jöns Olofsson i Piteå gamla stad.

8) Margareta Johansdotter, gift med handelsman Nils Portselius, död barnlös.

9) Dorotea Johansdotter, gift med borgaren i Piteå Nils Jonsson, som dött 1728 och ligger begraven under Rodret, i Piteå stads kyrkogård.De hade döttrarna Anna, gift i Piteå stad, död barnlös, Catharina, gift i Piteå stad, död barnlös, och Dorothea, gift med föraren Anders Lindh och moder till handelsman Nils Lind i Piteå.

Enligt uppgift i en not i Eurenius likpredikan över Magnus Häggman hette Johan Månssons hustru Dorothea, och hon skulle ha kommit från "södra orten", vilket torde betyda antingen Västerbotten eller Stockholm eller möjligen Ångermanland eller Hälsingland. Jag gissar att denna Dorotheas patronymikon (farsnamn) var Jönsdotter, i vilket fall äldste (?) sonen Jöns får sin morsfars namn, näste son Måns får sin farfars namn, näste son Anders får sin farmors fars namn ( se nedan !) och och fjärde sonen Jöran sin farfars fars namn ( se nedan !)

Av de fem systrarnas namn finns Margareta ( se nedan !) och Dorothea (barnets mors namn, ofta hände att sista barnet, alltså det som man förmodade skulle bli det sista fick moderns namn om det var ett flickebarn) belagda i antavlan. Dorotheas mor bör alltså ha kunnat heta Karin eller Anna eller Birgitta. Vi rör oss dock här på gissningarnas plan.

Johan Månssons far och mor:

Enligt Eurenius uppgift var alltså Johan Månsson birkarl. Birkarlsysslan gick ofta i arv från far till son. Sålunda talar prosten A Nordberg om "de gamla birkarls- och bondeköpmanssläkternas medlemmar som sökte bevara sina fäders näring" (En gammal Norrbottensbygd, sid 94).

Om vi alltså kan hitta en birkarl Måns som sitter på ett av de största hemmanen i Lillpiteå omkring sekelskiftet 1599/1600 eller något tidigare, så kunde man tänka att han vore far till Johan Månsson som ju fick barn 1622 (sonen Måns). Den ende landsköpman och birkarl från Lillpiteå som återfinnes i förteckningen av 1590 (Norrländska samlingar häfte 6, sid 319) är Måns Jorensson i Lillje Pijtha. Troligen är alltså denne far till Johan Månsson. Men i tidigare generation går vi bet. I förteckningen på landsköpmän 1549 återfinnes ingen Jöran eller Örjan, inte heller bland hemmansägarna i Lillpiteå i 1543 års jordebok.

I Bureus släktregister återfinner vi emellertid Måns Öriansson i Lillpiteå på sidan 52. Han var gift med Margreta Andersdotter. Vid anteckningen står även datum: 1601-02-11, och det verkar som om det är antingen Måns Öriansson eller hustrun som gett upplysningarna: "H Margreta Måns Örianssons i Lille Pite den Gefle (?) I. T. B. (= Iohannes Thomae Bureus, alltså den som skrev ner släktanteckningarna) 1601 11 feb. haec referebat (= berättade detta)".

De barn som uppges vid denna tidpunkt var:

a) Lars,

b) Joh. Magni, (latin för Johan Månsson) i Stockholms skola,

c) Kirstin,

d) Anders.

Om Johan Månsson år 1601 var i skola i Stockholm, så stämmer detta väl med Eurenius/Häggmans uppgift att han var "förste stadssskrivare eller notarius och några år rådman".

Margareta Andersdotters syskon uppges i Bureiska släktregistret vara:

a) hustru Elin (Andersdotter) Olof Olofssons i Hortlax. Dessa makar hade barnen Anders Olofsson i Hortelax aom uppges vara herr Augustini broder i Stockholm, och som hade sönerna Anders, August och Laurentius (säkerligen har vi här förfäderna till nändeman Olof Augustsson i Hortlax nr 13, som förekommer i prosten Curt Carlssons antavla), vidare: Olof Olofsson, hemma hos fadern, Staffan, hemma hos fadern, hustru Margreta Mosis Olssons i Falmarken.

b) Hustru Anna (Andersdotter) Mårten Torstenssons birkarls på Bondön i Pite, "3 lotter i lappmarken".

c) Hustru Kirstin (Andersdotter) Christoffer ...........:s i Sunnerby i Luleå.

d) Hustru Karin (Andersdotter) Per Olssons ifrån Bygdebäck som dödde i barnsäng med första barnet.

Eftersom syskonskaran i Lillpite (Margareta Andersdotters syskon) tycks ha bestått av idel döttrar, är det logiskt och rätt att en av svärsönerna fick ta över gården. I detta fallet blev det alltså Margretas man Måns Örianson. En son Anders And. blev präst i Finland.

Nils Joëlsson, forskare nr 244.

(Ur Ätt och Bygd nr 24, juni 1989.)

Systrarnas far Anders står i släktboken sidan 51 upptagen såsom Anders Pehrsson i Lille Pite. Vi återfinner honom i 1543 års jordebok på det största hemmanet i byn: 12 ½ spannland och 1 skälsland åker, 9 lass äng och fiskeri motsvarande 1 skälslands skatt. Inalles fanns då 11 hemman i byn.

Som Anders Perssons föräldrar uppges Per Jonsson och Elin Nilsdotter i Lille Pite. 1505-09-24 (pergamentsbrev angående syneinstrument i Gullaren (?), Öjebyn; citerat i Bygden: Källorna till Pite sockens äldsta historia): synerätten omfattar 12 namn, först Jon Persson. (Yttlepiite: Se HL brev 82-08-05 sid 2).

Elin Nilsdotters föräldrar i sin tur uppges var Nils Olufsson i Pite och hustru Karin Jacobsdotter, om vilken det heter att hon "hade 5 lotter i lappmarken". Karin Jacobsdotter var dotter till Jacob Andersson i Bure, underlagman i Västerbotten, vars hustru heter hustru Kälugh ifrå Grubbe ( i Umeå), "en mäkta dejelig människa". Jacob Andersson i sin tur var son till Anders Olsson i Bure, underlagsman i Västerbotten.

En bror till Karin Jacobsdotter, Nils Olufssons i Piteå hustru, var Anders Jacobsson i Kåge, underlagsman, "hans hustru hette hustro Malin, gamle herr Anders i Skellefteå frillodotter, den ärkebiskopen Johannes Magni äktade= (=förklarade vara av äkta börd) med sitt brev. Malins mor var från Hälsingland och hette Gölugh.

Måns Jöranssons fäderne

Det var alltså det största hemmanet i Lillpite by som Måns Örjansson gifte in sig i. Med tanke på forna tiders "ståndsmedvetenhet" bör vi utgå från att han kom från storbondesläkt även han. I Nederkalix fanns en Jöran-släkt. Största hemmanet i Innanbäcken i Kalix socken innehades 1543 av Jören Jåpszon (1539 kallad Örian Jåpsson, 1545 Jörenn Innanbäcken). Han satt med i tinget som tolvman på vintertinget 1539 i Kalix. Jag tror dock att vi ska söka Måns Jöranssons i Lillpite fäderne mera söderöver. I Bygdeå finns nämligen också en Jöranssläkt. Det är här jag tror vi återfinner Måns Jöranssons far. Orsaken till min slutsats är tvåfaldig. Dels nämner Eurenius i likpredikan att "bägge (= Johan Månsson och hans hustru Dorothea) förmenas ha varit från södra orten". Det gäller alltså inte Johan Månsson själv, som troligen var född och uppväxt i Pite socken, utan fastmer fadern. Dels också tycks där ha funnits en viss förbindelse mellan ett par bröder Jöransson omkring år 1595, varav den ene bodde i Rickleå i Bygde socken, den andre i "Örebyn" (säkerligen=Öjebyn) i Piteå socken.

Vid Bygdeåtingen i oktober 1739 kärade Jöran Christiersson och Arved Arvedsson i Rickleå emot övriga grannar om orättvis fördelning av laxfisket. Båda hade även jord i Sikeå, Jöran Christiersson hade 22 skälsland. Vid nästa ting, i mars 1740, hade Jöran Christiersson och Arvid Arvidsson instämt samtliga byamännerna i Sikeå. Sikeåmännen visade upp ett intyg av 1709 om samma tvist, förmälande att de å båda sidor skulle låta förbliva med det som vanligen varit, så att Christiern Jonsson (tydligen far till Jöran Christiernsson) och Jöran Arvedsson (möjligen bror eller farbror till Arvid Arvidsson) fick bruka och behålla fäbodarna och jorden som de innehar i Sikeå och däremot härefter aldrig tillägna sig någon rätt eller del i notfisket i Sikåfjärden.

Vid samma (?) ting begärde Jöran Christiersson och Arvid Arvidsson att få större del i Rickleå bys laxfiske. De uppvisade papper från deras fäder - ändrat i protokollet till: förfäder. Ett gammalt köpebrev från 1595 förmälde att Chriter Jöransson i Rickleå hade köpt någon jord och hus och ägor och "utrynningar"(?) av sin bror Michel Jöransson, boendes i Piteå sockn i Örbyn (=Öjebyn), som är åker 20 halvsatte skälsland och äng därunder, för sölv och penningar, men det nämndes inte om ägorna var belägna i Sikeå.

Här har vi alltså bevis på att en medlem av Jöranssläkten från Bygdeå (Rickleå by) år 1595 bodde i Pite socken. Vi måste nu i skattelängder och jordeböcker försöka finna ut om denne Michel Jöransson verkligen bodde i Öjebyn i slutet av 1500-talet. Möjlighet föreligger naturligtvis av namnförväxling -(sådant är inte ovanligt) så att troligen namnet Mickel egentligen var Måns eller Magnus. Att han sades bo i Öjebyn kan möjligen förklaras så att köpebrevet var daterat i Öjebyn (som är Piteå sockens kyrkby), och att denne Jöransson egentligen bodde i Lillpiteå. Men möjlighet föreligger naturligtvis att två bröder Jöransson från Bygdeå flyttat till Piteå socken, Måns till Lillpite by och Mickel till Öjebyn. längder i Kammararkivet torde kunna bekräfta! Vi har också möjlighet att gå till gamla tingsprotokoll och saköreslängder, ävensom till Stockholms stads tänkeböcker! Spännande så det förslår!

En hjälpskattelängd av 1599 från Övre Norrland tycks vara en utmärkt källa. Den förvaras i kammararkivet i Riksarkivet. En sida av längden är avfotograferad i Luleå stifts julbok 1933, sid 55. Christier Jöranssons (1599) far och därför även Michel och Måns Jöranssons far tycks ha varit Jören Arffuitszon i Rickleå (1543 jb). Även i Bygdeå sockenbok (Karl Fahlgren) möter vi Jöran-släkten. Vid tiden för roteringsprotokollet 1695 fanns i Rickleå Kristier Jonsson och Arvid Göransson (sid 255). På sid 283 återfinner vi bland handlande vid korsmässomarknaden på Härnön 1566 bl a Kristiern Örjansson i Rickleå. Jöran Arvidsson hade största hemmanet i Rickleå år 1543: han skattade för 9 skälsland åker och 12 lass äng. Han fanns också med bland köpmännen i 1549 års längd. (Norrl saml. 6, sid 318). Hans far kan ha varit den Arffuit Persson i Rijkara som omnämnes som vittne i Stockholms stads tänkebok 1498-99, sid 41. (Bygdeå sockenbok, sid (86).

Nils Joëlsson, forskare nr 244.

(Ur Ätt och Bygd, nr 25, september 1989)