9954 Måns Andersson

Borgare i Luleå. Blev ca 69 år.

Barn med 9955 Carin Davidsdotter (- 1645?)

Noteringar

Biografi:
Borgare i Luleå stad och samtidigt bonde i Rutvik.
Enligt 1601 års jordebok var han ägare till en gård på ett helt mantal.

1620 omnämndes han i kyrkotionderegister (uppgift i brev från prosten A.Nordberg). I 1620 års mantalslängd är hemmanet taxerat till 5/8 mantal. Bland Rutviks 11 bönder fanns endast en till som detta år hade lika stort hemman.

Måns Andersson var i sin egenskap av birkarl närvarande vid ting i Jockmock den 11-13 februari 1606. Då höll nämligen den kunglige kommissarien Daniel Hjort ting "vdi Jochumuki lapPeby iut alle Lula lappers och birkarlers närvarelse", varvid man förhandlade om en edl punkter "somaff H.K.M:t nådeligen befalte woro". Den 3:e punkten gällde tiden då det var möjligt för samerna att komma tillhopa och samlas vid kyrkan (som skulle byggas) och marknadsplatsen. "Så have de förklarat sig om Thomasmässo (21/12), ifrå alle de andre byar, och förtöva där hela tiden igenom till Kyndermässo, som faller på den 2 februari. Och Thomasmässo skall prästen möte dem och predika varannan dag som för dem hele tiden igenom. Men så skall fogden allra senast komma dit om Trettondedagen (6/1), där föryttra med lapperne kronones gods och uppbära skatten. Om Påwelsmässo (25/1) skall allom birkarlom vara fritt att uti Jochumuki stad och uppenbarligen köpslage med lapperne, och icke stjäle, och giva därföre var tionde penning av all handel till tull, som uti min instruktion är vidare förmält. Varför lappfogden årligen skall göre räkenskap uti kammaren. Så skall ock alle sjöfinner(=samer vid havet i Norge) vara lovgivit att ifrå Tyrisfiördenn draga upp i staden till Jochumuki, att uppenbarligen köpslaga efter deras vilje och nödtorft med lapperne och birkarlarna, så framt de godvilligen vele utgöra den årlige och tillbörlige skatt till Sveriges krono. Om kyndesmässo skall vara lovgivit att lappen drager i sin stad kring om marken att sökje dered näring och boning. Men om Vårfrudag uti faston skola de åter komma tillhopa uti Jochumuki, där skall åter fogden, prästen och birkarlerne möte dem, fogden först uppköpe alla "wilwarur"(viltvaror?) som lapperne uti emellertid have kunnet förvärve. Sedan skall vara allom birkarlar lovgivit att uppenbarligen köpslaga som for:bt(föbemält) är. Prästen vare ock så flitig i sitt akall och ämbete som för:tt står. Till det fjärde haver desse efter(=efterföljande) av ålder haft privilegier och friheter att köpslage med lapperne på fjällen och med sjöfinnerne vid Västerhavet och därföre årligen utgjort deres birkarlepenningar: (här uppräknas utom samefogden Hans Larsson 16 birkarlar från Lule socken, sist bland dem Måns Andersson i Ruthewijk). Till det femte have dessa birkarlar godvilligen undgått(troligen = gått med på) den tullordning som H.K.M:t har gjort därpå, löper sig var tionde penning av alle partzeler(=persedlar) i lapphandeln. Såsom ock tillsäge sig vele stå lapperne bi med kyrkiebyggning:n och prästegården. Item(=likaledes) bygge på platsen boder och stugor efter som H.K.M:ts befallning och vilje".(Kammararkivet:Norrlands lappmarker 1606:6, Luleå lappmark, räkenskaper, kvittenser, fol 34, RA. På baksidan:"Vndervisning och Rättelse huar Effter lulå lapmarkz Handell driffuas och företagas skall". Citerat i "Källskrifter" s23ff.

Vi kan alltså här tänka oss hur Måns Andersson birkarl liksom farfadern och säkerligen också fadern, år 1606 i kalla vintern tillsammans med 15 andra birkarlar och samefogden med stort sällskap reste de 17 milen, först längs Luleälven och sedan högre upp längs Lilla Luleälven, upp till Jockmock för att vid tinget underhandla med den kunglige kommissarien och samerna. Ordalagen i överenskommelsen ger oss en god uppfattning om vad handeln med samerna innebar för dessa birkarlar och de yttre omständigheterna i amband med vistelsen i lappmarken.

I "Per Clementsson.boken" skriver Gunnar Lindgren ett kapitel "I birkarlabygd" (s73ff). Ur detta kan citeras: "När birkarlarna lämnade sina gårdar och gav sig ut på långfärd i Norrlands innland, kan man karakterisera dem som oförvägna skogsströvare och farmän, som trotsade kyla och snöstormar för att besöka samernas läger under vintern där de köpte upp skinn och levererade nödvändiga förnödenheter. I allmänhet synes förhållandet mellan samer och birkarlar ha varit vänskapligt, då de var ömsesidigt beroende av varandra".

Hans namn möter vi ofta i Nederluleå äldsta kyrkoräkenskapsbok. 1627 står han uppräknad bland dem som är "kyrkione för korn skyldige" 3 1/2 daler, sedan nämnes han ofta i samband med "kyrkiokorn": 1629 4 1/2 dr, 1634 en tunna 7 dr, 1635 två tunnor 8 dr, 1636 två tunnor 7 dr, 1637 (att levereras i Stockholm) tre tunnor 9 dr, 1640 två tunnor 14 dr (betalt år 1642), 1641 en tunna 2 dr 16 öre, 1643 en tunna 6 dr (betalt 1645(, 1644 en tunna 6 dr 16 öre. År 1657 var han fortfarande skyldig 7 daker för en tunna kyrkiokorn.

Han synes även ha varit kyrkovärd: "1643 den 31/8 Måns Andersson och Per Hermansson räknat och klockaren tagit kyrkans behov: st/ora/oblater:257 kast(1 kast=4 st), små: 780 kast=4148 st". 1642: "Åth Måns Andersson i Ruthwik till betalning för klockstapelarbete penningar 1 daler 8 öre". 1628 27/11 annamade Måns Andersson i Rutvik, Nils Jönsson i Ersnäs, Christopher Pålsson i Alvik och de själva voro kyrkan skyldige 11 dr 20 öre".

I kyrkoräkenskapsboken (Nederluleå L 1:1a, fol 34 nederst) återfinner vi hans namnteckning(år 1633).

En enda gång finner vi honom i förteckningen över Lulebor som fört varor till Stockholm och betalat tull för dem. Det var år 1606, då han införde 6 lispund torrfisk(=51 kg).

I en bostadslängd för "Lulåå nyia funderade stad"(=nuvarande Gammelstad) av 1623-07-28 uppgives att Måns Andersson har följande byggnader där (s41): "1 stufwo fulbygett-1 kamer omurat-1 bod-1 stal".

1638 är han antecknad såsom borgare åch ägare till en ko (tydligen i staden, på hemgården hade han många fler).

Enligt kyrkotionden 1621 hade Måns Andersson detta år största skörden bland Rutviks bönder, tionden blev 9 fjärdingar och en kanna.

Måns Andersson finns medtagen i roteringslängden 1621, då han väl bodde kvar på sitt hemman i Rutvik, däremot inte 1623; tydligen hade han då flyttat till staden som borgare, han finns ju med i borgarnas bostadslängd där detta år. Förmodlingen var borgarna befriade från att delta i utskrivningarna.

Gifte och barn
Karin Davidsdotter. Död omkring 1645.

Margareta Månsdotter. Född omkring 1612 i Rutvik, Nederluleå (BD). Död nödåren 1694-10-26 i Prästholm, Råneå (BD). Begravd 1694-11-07.
Anders Månsson. Borgare1.
Olof Månsson. Borgare. Född senast 1611.
Erik Månsson. Bonde.

Måns Andersson var en av stadens första borgare och upptas i byggnadslängden 1623 och 1638-42.
Gården i Rutvik utgjorde 1601 ett helt mantal (liksom ytterligare en av byns 11 gårdar) 1620 var gården åsatt 5/8 mantal.

Källor