Personakt Antavla

83744 Jöns (Jönis) Hermansson

Landsköpman och Häradsdomare.

Far:167488 Herman Siliacus Hansson Bagare (1425? - 1486)
Mor:167489 Catharina Ingesdotter

Född:omkring 1445
Bosatt:Pålänge, Nederkalix (BD) 1)
Död:Pålänge 1, Framigården, Nederkalix (BD) 2)
Vittne på ting:1492-01-07 Luleå (BD) 3)

Barn med ?

Barn:
41872 Per Jönsson (1475? - 1539)

Noteringar

Stockholms stads tänkeböcker 3 1492-1500 s33
1492 Jönis Hermansson från Pulinge (Pålänge)(byn nämns nu för första gången) närvarande som en av 12 beskedlige män i ett tingsmål. Pålänge, 1490 - 1495
Jöns var bonde och landskapsköpman med sjöfart till bl.a. Stockholm.
Nils Fribergs studie ”Stockholm i Bottniska farvatten” ger värdefull information om handeln och handelsmännens speciellt de så kallade ”bottnekarlarnas” verksamhet.

Född: ca: 1450 i Stockholm
Död: ? på Påläng 1, Kalix
Jöns hade liksom modern (sannolikt styvmodern) återflyttat till "Västerbotten" (Norrbotten fanns ännu inte), där han, sannolikt som måg, blev bonde, nämndeman och landsköpman på Påläng 1 i Kalix. Jöns Hermansson var död före Gustav Vasas skattelängder, och det enda vi känner till om honom, vet vi följaktligen, från ett par omnämnanden i Stockholms stads tänkeböcker mellan 1487 och 1492.

Jöns Hermansson i Pulinge nämns 1493 27/8 i Stockholms stads tänkeböcker. I skattelängderna har byn benämnts Pulinge 1539, 1547, 1566, 1606, 1648, Pwlinghee 1543, Pwlinge 1553, Pullinge 1556, Pulinnge 1580, Pålänge 1667 och Påhlänge 1725. Det finns en rad finska ortnamn på -inki, unki. I namnet kan ingå ett finskt element pulli, med en grundbetydels uppsvälld, pösig, rund etc. En annan möjlighet är ett personnamn Pulli. Om namnet har samiskt ursprung skulle förleden kunna vara samiska boulu, backigt björklandskap med myrar och tjärnar. Efterleden skulle kunna komma av slienke, liten dal.


Källor

1)Kalixmo databas
  
2)Anbytarforum
  
3)Stockholms stads tänkeböcker 1492